Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2016

Det blev en bastu

Nu är bastun klar. Det blev en konstruktion som består av packat grus på marken, på det ligger lösa gjutblock och på dem är en ram gjord. I ramen är ett otätt golv spikat, en tändstickstjocklek mellan bräderna ungefär – som ett verandagolv. Sen resten av bygget på ramen.

ka12

Bastuaggregatet är en vedeldad historia med glaslucka som gör att det blir ljust i bastun som saknar el. Längs kortsidan i basturummet löper två lavar som är långa nog att ligga på. När man går ut ur bastun kommer man in i ett litet omklädningsrum, där utanför finns en liten veranda under tak med en ljugarbänk längs kortsidan.

Byggnaden är isolerad med ett tunt lager glasull i väggar och tak, inget plastskikt då den står ouppvärmd större delen av tiden. Det glesa golvet hjälper till att hålla fräscht i bastun och gör att det lätt torkar när man slaskat vatten. Får se hur det är om tio år.

Riktigt bra blev det, men… Ska jag vara kritisk så är väl golvkonstruktionen inte idealisk. Det drar kallt på golvet då det är öppet i springorna men jag kom inte på någon bättre lösning som inte samtidigt skulle öka risken för ruttet trä. En tanke jag har är att spänna vindväv på undersidan av ramen. Den bryter vinden och cirkulationen så att det drar mindre men lämnar ändå öppet för fukt och vädring. Eller så slänger jag in en gammal trasmatta som tas ut efter badet, antagligen den enklaste lösningen.

Efter några få bastningar verkar basturutinen bli att man tänder aggregatet, matar på tills man har bra eld, matar fullt med ved, gläntar på askluckan och sedan går och duschar i boningshuset. Därefter bär man upp vatten och öl samt hämtar lite mer ved. När det är gjort har det gått en halvtimme, i alla fall om man sölar lite, då är bastun varm nog att börja användas. Sen regleras den upplevda temperaturen med mängden ved, askluckan och vattenkastande. En famn ved räcker för åtminstone en timmes badande.

Jag bär upp ett par extra hinkar vatten för att ha att skölja mig med under, men framförallt efter, badandet. När man är mätt på bad en kort dusch i boningshuset. Den dag vi saknar rinnande varmvatten får man väl släpa upp lite fler hinkar och ställa in dem i bastun så är vattnet lagom ljumt att tvätta sig i när badet är klart.

Read Full Post »

För ett år sedan skrev jag om lampor som tänds automatiskt vid strömavbrott och att mina hållit i två år utan problem. Nu har det gått ett år till och den första av fyra har havererat. Den tog inte laddning längre (ja, jag testade att byta accar) så den gick i sopen. Jag tyckte det var så bra grejer så jag hade köpt ett par extra av den gamla sorten så nu sitter det en ny sådan gammal modell som ersättare där. Den nya sorten funkar också fint efter ett halvår och eftersom det är REA på dem hos ClasO (99 kr t.o.m. 16/3 mot 199 kr i vanliga fall) köpte jag några stycken.

Nu har jag nödbelysningar så jag klarar mig i några år. 🙂

Read Full Post »

På ett par forum där jag läser en del har det dykt upp diskussioner om hur det går till när nån ny flyttar in till ett litet samhälle. Det verkar finnas två motsatta meningar om hur man presenteras för sina grannar när man kommer ny.

  1. Man flyttar in och håller sig lugn och fin och tar glatt emot besök när grannarna som bor i byn kommer för att hälsa en välkommen.
  2. Man går runt i samhället och hälsar på hos folk och presenterar sig.

Jag bor i Svealand, där uppfattar jag att när nya kommer så går de i allmänhet inte runt och hälsar utan håller sig hemma och de som redan bor där går eventuellt förbi och säger hej.

Där jag har min stuga i en mindre by i Hälsingland gick jag över och hälsade på närmsta grannen som tipsade mig om att gå runt och hälsa på alla i byn. För mig kändes det lite påträngande men jag gjorde som grannen tipsat om och blev väl mottagen överallt och fick fika och en längre pratstund hos så gott som alla.

Som sagt verkar det inte funka så där jag bor i Svealand. Betyder det att någon skulle ta illa upp om man gick runt och sa hej? Jag skulle inte göra det och de grannar jag hälsade på när vi flyttade hit gjorde det alls inte.

Kan det vara så att den till synes geografiska skillnaden egentligen stammar ur samhällenas storlek? I norra Sverige finns det (inbillar jag mig) fler småbyar än i södra. Att gå runt i en by med 10 hushåll låter sig göras men att gå runt i ett mindre samhälle med kanske 100 hushåll blir allt för omfattande och då det kan vara svårt att avgränsa sig väljer många att helt enkelt vänta tills folk knallar förbi och hälsa då.

Det finns alltså olika vanor men är man osäker är det nog bäst att gå runt och säga hej när man kommer ny. Undrar vad Ribbing har att säga om den saken (skojar). 🙂

 

Read Full Post »

När man läser om att det går en miljard till det ena eller det andra, eller kanske 100 miljarder till nån kringfart runt nån storstad är det bara siffror. Det är svårt att få en känsla för hur mycket pengar det egentligen är. Låt oss räkna lite.

En miljard är 2.000.000 femhundralappar. En femhundralapp väger knappt ett gram  så om du ska släpa runt på en miljon i form av femhundringar behöver du ha 2.000 st. 2.000 femhundralappar väger knappt två kilo, visst blir det en fet bunt men inte värre än att man kan stoppa den i ett par rymliga fickor.

En miljard däremot, det är 1.000 gånger så mycket så ska du släpa med dig en miljard i femhundringar måste du orka knappt två ton. Två ton! Det är mer än alla vanliga släpkärror får lasta, det är mer än du får lasta i din bil (om du inte har en väldigt fet, troligen tungreggad, pickis). Jaja, men vi tar det i tusenlappar istället då. Mmmm… Visst, en miljard i tusenlappar väger drygt ett ton – som en liten bil alltså.

Är du kring 35 år så har du statistiskt kring 50 år kvar att leva. Hade du en miljard kunde du bränna 20 miljoner om året eller drygt 400.000 kr i veckan – resten av livet.

En miljard = 2 ton femhundralappar, det är mycket pengar. Det kan vara värt att hålla i huvudet när man läser om vilka summor som spenderas på olika projekt. Vänder man på det så är en miljard mycket ungefärligt 170 kr per skattebetalare. Så om vi antar att kringfart Stockholm klarar sig på 100 miljarder blir det 17.000 kr per skattebetalare om vi slår ut det över alla i Sverige eller 200 ton femhundralappar, det skulle behövas ungefär 10 långtradare för att casha den summan.

Nåt att tänka på när lönen ”dimper ned” på lönekontot.

Read Full Post »

Läste ett blogginlägg hos bloggrannen förberedd som var så himla bra. Det handlar om att väcka barns lust att vara i skogen eller naturen i stort. Att göra små äventyr och skattletarfärder och på så sätt ge dem en ingång till friluftsliv. Enda nackdelen med detta är att jag känner att jag missat något med mina barn.

Men läs inlägget om du har barn som inte hunnit upp i tonåren, då är det kanske för sent, så får du fin inspiration att börja med lite friluftsliv. Tumme upp på det inlägget!

Read Full Post »

Tvågradersmålet

Thursday, while the nation debated the relative size of Republican genitalia, something truly awful happened. Across the northern hemisphere, the temperature, if only for a few hours, apparently crossed a line: it was more than two degrees Celsius above “normal” for the first time in recorded history and likely for the first time in the course of human civilization.

Read Full Post »

 

En helt annan berättelse, om vi inte skärper till oss.

Read Full Post »

Snyggt husbygge

Det finns de som kan bygga så jag blir imponerad. Det här timmerhusbygget var riktigt häftigt. När jag ser det funderar jag på hur mycket det skulle gå att göra med motorsåg, om man inte hade idén att göra det traditionellt alltså. Är det någon som har källor till timmerhusbygge med motorsåg? Böcker, bloggar eller youtube blir jag tacksam.

Read Full Post »

Jag håller det för mer troligt att det faktiskt händer grejer i världen och att en del av dem beror på att vi släpper ut massa CO2 och värme. Ändå tar vi det inte riktigt på allvar.

Visst är jag lite skenhelig eftersom jag lever ett modernt västerländskt liv och åker bil till jobbet men jag gör små försök, både att minska mitt personliga avtryck och att öka min familjs resiliens.

Jag håller på att läsa ”Hot earth dreams” (Intervju med författaren här.)

En sak jag lyckats ignorera som dyker upp i boken är att en möjlig, eller rent av trolig, konsekvens av ”global weirding” är att det riskerar bli svårt att få tillförlitliga skördar. Nästan var man än tänker sig att odla kommer risken för stormar, översvämningar eller torka att öka. Att jag hade problem med torka i mina odlingar sommaren 2014 och för mycket vatten sommaren 2015 var trist men jag kunde hantera det. Framförallt gjorde det inte så mycket att det gick sådär eftersom det finns mat i affären. Värre blir det om, eller när, de stora kommersiella odlarna får oväntade och ohanterbara vädersituationer som ger dåliga skördar.

Vi människor har en förmåga att leva ända till marginalen. Finns det ett överskott av något så ser vi till att utnyttja det, fortsätter vi så kommer vi att få allvarliga svårigheter när det tidigare överskottet försvinner.

Det är som med torka. När det är torrt uppmanas folk att spara vatten. Många skär ned på sin vattenanvändning och nyttjar vatten mest för nödvändiga saker. Ett par år med god tillgång på vatten gör att fler kan livnära sig i det tidigare torkområdet och när nästa torka kommer är det för många där och de har redan dragit ned sin vattenkonsumtion till det viktigaste så det blir än svårare, eller omöjligt, att spara. Några klarar sig inte i det läget. När allt nyttjas till gränsen, där den går i godtider, blir det inte så bra i dåliga tider.

Äsch, dags att sova.

Read Full Post »

En instruktiv och lättförståelig film om ekonomi och svängningar i ekonomin. Extra kul att den är från typ 2013, innan oljeprisraset och allt det medfört. Funderar man lite över utvecklingen sen 2008 men framförallt sen oljeprisraset började är den riktigt intressant.

I filmen talar speakern om korta skuldcykler som rör sig som småvågor på en lång skuldcykel, den långa cykeln är i sin tur som en stor våg som rör sig på den ökande produktivitetens uppförslutning.

Kurva

Det mest spännand är dock, i mitt tycke, att hans produktivitetsökning är en rät linje som ständigt pekar uppåt. Tittar man bakåt i tiden, men inte för långt – inte längre än till medeltiden ungefär – så har han nog rätt. Nöjer man sig med att blicka bakåt mot slutet av 1700-talet och starten för den industriella revolutionen eller än kortare, till oljeålderns begynnelse under andra halvan av 1800-talet så har han definitivt rätt.

Speakern berättar och förklarar om de ekonomiska cyklerna men lägg märke till hur den ständigt ökande produktiviteten bara nämns i förbigående – som en självklarhet. Vår tids religion: Ständigt bättre, snabbare, rikare och, framförallt, ständiga framsteg finns överallt. Men varifrån kommer den ständigt ökande produktiviteten?

Allvarligt, folk var inte mycket mer korkade för 1.000 år sedan än idag. Att de flesta slet och släpade och att produktiviteten inte ökade nämnvärt eller kunskapsmängden inte svällde mer än ytterst långsamt berodde på energibrist som gav tidsbrist. Utan ett överflöd av energi måste vi göra allt själva och det är extremt mycket jobbigare att t.ex. gräva ett dike eller harva en åker med muskelkraft än med diesel och hydraulik.

Toppe

Kurvan ovan är ytterst schematisk men det är i alla fall korrekt att vårt välstånd tilltog snabbt och mycket då industriella revolutionen kom igång och att det sedan ökat hela tiden. Den borde nog vara brantare och högre men idén framgår förhoppningsvis. Idén att våra framgångar beror på industrialismen som i sin tur beror av billiga råvaror och billig energi. Energin ersätter muskler och kombineras den med billiga råvaror (som kräver billig energi) så kan man göra fantastiska maskiner – som ökar effektiviteten än mer. Det är i alla fall ett försök att illustrera att billig energi är det som ligger bakom den ständiga uppgångskurvan.

Vi nådde peak oil avseende konventionell olja 2005/2006, utvinningsökningen av olja sedan dess beror på att okonventionell dyrolja tillkommit, vilket märktes fram till 2014 då efterfrågeökningen stoppade upp när priset blev för högt. Så filmens cykler är egentligen bara små och pyttesmå vågor på energibubblans enorma topp.

Sy nu i tanken ihop en lång ekonomisk nedgång med riktigt dyr energi – som inte blir billigare – så att den ekonomiska nedgången överlagras på en nedgång i produktivitet istället för en uppgång och fundera över den utförslöpan.

Välkomna till kollapsen! 😛

Förresten, här är en intervju med David Jonstad som skrivit boken Kollaps – läsvärd! Han beskriver att vi är i kollapsen och att den sker i ultrarapid, jag håller med. Ekonomin kommer förstås att gå upp och ned i sitt vågmönster men på lite sikt mest ned och sen kommer andra fenomen. Ni vet flyktingar, krig, skogsbränder, svält… När klimatet ändrar sig, råvarorna blir svåråtkomliga och torkan blir värre.

Här något helt annat, lite tankar med samisk bakgrund (video).

Read Full Post »

Older Posts »

toxicolour

Din guide i kemosfären

Urvaken

Prepping för alla!

Our Finite World

Exploring how oil limits affect the economy

Förberedd

Det du önskar att du hade läst innan det händer. En blogg om vardagstrygghet och krisberedskap i ett allt mer sårbart samhälle