Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Funderar lite över min resa genom Kübler-Ross-modellens faser avseende hur vi förstör våra livsförutsättningar.

Kübler-Ross-modellen säger att när en person står inför förestående död eller andra extrema, fruktansvärda öden (som personen ser det), så kommer han eller hon att uppleva en rad känslomässiga faser: förnekelse, ilska, köpslående, depression och acceptans (de flesta verkar hoppa fram och tillbaka mellan de första stegen och ibland befinna sig på flera nivåer samtidigt).

Jag inser och accepterar att vi är i början av stora klimatförändringar som kommer att påverka mitt liv men framförallt mina barns och deras eventuella barns och barnbarns liv. Precis hur klimatförändringarna kommer att påverka oss vet jag inte men det går att göra goda antaganden. Jag räknar åtminstone med att vi kommer att se:

  • Mycket stora flyktingströmmar.
  • Matbrist, åtminstone vissa sorters mat på delar av jorden.
  • Ekonomisk depression, bara delvis som direkt konsekvens av klimathändelser.
  • Fler konflikter mellan länder eller inom delar av länder och mellan befolkningsgrupper.

De kommande eländen jag ser handlar inte bara om klimat. För den som läst lite här bör det vara tydligt att jag också ser kommande resursbrister som ett svårt bekymmer. De kommer också att påverka oss och inte heller här vet jag vad som kommer att hända men kan åter göra någorlunda välgrundade antaganden. Vi kommer åtminstone att se:

  • Flyktingströmmar.
  • Matbrist.
  • Ekonomisk svår depression.
  • Fler konflikter.
  • Svår brist på produkter vi är vana att ha.

Personligen uppfattar jag att vi ser en klimatförändring som sker snabbare än någonsin förr. Nej, jag räknar inte vulkanutbrott och annat som påverkat vädret under några år som klimatförändringar.

Personligen ser jag också tecken på begynnande resursbrister, det syns främst i ekonomin som är ett symptom på en underliggande sjuka. Jag räknar då inte med ekonomins normala svängningar utan tittar på tillgång, efterfrågan, priser och framför allt produktionskostnader.

Allvarliga resursbrister kommer, orsakade av klimatkriser och / eller utvinningsproblem, det antar jag alla kan vara överens om. Frågan är när de påverkar vårat sätt att leva. En del säger att det är långt dit, andra säger att det kommer inom några år. Själv tror jag jag får vara med om det under min livstid.

Men det skulle ju handla om acceptans. Som sagt inser jag att flera fenomen samverkar för att inom en, eller kanske bara delar av en, livstid ställa till det riktigt riktigt ordentligt för mänskligheten. Under digerdöden dog kanske så mycket som hälften av europas befolkning. Jag är inte främmande för tanken att det vi står inför kommer att medföra en ännu digrare död. För de som klarar sig igenom kommer livet att vara hårt och mycket annorlunda än något vi som art någonsin varit med om.

Acceptans är att inse läget och göra något åt det och om det inte går att göra något så åtminstone ta tillvara den tid som är kvar. Plötsligt inser jag att jag hymlat med vilken framtid jag ser: Den industriella civilisationens slut, i värsta fall barbari och civilisationens slut.

Förberedelserna för detta har blivit en betydande del av mitt liv.

Jag vill inte gå in på precis vilka förberedelserna är eller hur de genomförs men vill ändå nämna något, kanske för att inspirera, kanske för att sammanfatta för mig själv och möjligen även för att berätta att det finns de som försöker göra något på ett personligt plan när politiken sviker.

För de störningar jag antar kommer uppträda och växa i tid och omfattning har vi ett litet lager av mat och andra förnödenheter som kan ta oss genom kortare kriser.

Även långt in i förändringens tid antar jag att det sporadiskt kommer att vara möjligt att få tag i bränslen, oljor och reservdelar till enklare maskiner så även om jag sakteligen samlar på mig en del utrustning för ett lågmekaniserat jord- och skogsbruk behåller vi våra gamla maskiner.

För att bättra chanserna även när samhället förändras bestående har vi bosatt oss lantligt med tillräckligt med egen mark för att föda en familj eller två genom odling, jakt och uppfödning. Utrymmen finns för att hålla några höns, kaniner, grisar, getter och en häst. Vi har tillräckligt med skog för att värma huset och möjlighet tvätta oss. Vi har eget vatten och avloppsanläggningen fungerar utan el eller kemikalier.

I kombination med en kompiskrets där en del ser pessimistiskt på framtiden och agerar för att kunna hantera den bättre än flertalet känner jag att vi är på väg att få lite bättre chanser att klara oss något längre, och under bättre förhållanden, än samhället i stort.

Det kan synas egoistiskt att agera för sig själv och de närmaste. Jag förstår det. Mitt försvar är att jag har försökt och försöker att påverka samhället men inser att det kommer att hända för lite, för sent. När det nu är så försöker jag förbättra för oss och förhoppningsvis kan vi, när det krisar, samverka med andra som också gör det. I den bästa av världar kanske vi även kan hjälpa andra men det kommer inte att vara högt prioriterat.

De som inte agerar på den information som finns gör själva och villigt det valet. 

Här hittar du alla steg

 

Annonser

Vad som sker de kommande 10-20 åren, säg fram till 2035 är avgörande, till 2030 måste CO2-utsläppen halveras för att klara 1,5 C-målet.

– Hittills har de globala utsläppen inte börjat minska alls, så det är givetvis en väldigt stor utmaning, säger Markku Rummukainen, och pekar på att investeringar måste skifta från fossil till förnybar energi och energieffektivisering.

Om inte detta lyckas i närtid blir det nödvändigt för mänskligheten att på längre sikt göra så kallade negativa utsläpp, som innebär att koldioxid avlägsnas från atmosfären och sedan lagras under jord.

– Dessutom skulle risken för ”tipping points” öka, säger Markku Rummukainen och syftar på de klimatologiska brytpunkter bortom vilka utvecklingen hos vissa delar av klimatsystemet, till exempel delar av landisar, inte längre går att vända.

Här är sammanfattningen av IPCC-rapporten som släpptes idag. Citat ur sammanfattningen nedan.

The report finds that limiting global warming to 1.5°C would require ”rapid and far-reaching” transitions in land, energy, industry, buildings, transport, and cities. Global net human-caused emissions of carbon dioxide (CO2) would need to fall by about 45 percent from 2010 levels by 2030, reaching ‘net zero’ around 2050. This means that any remaining emissions would need to be balanced by removing CO2 from the air.

”Limiting warming to 1.5°C is possible within the laws of chemistry and physics but doing so would require unprecedented changes,” said Jim Skea, Co-Chair of IPCC Working Group III.

Därför skriver jag att vi kommer att missa 1,5 C-målet. Snabb och omfattande omställning så att vi når halverade CO2-utsläpp år 2030 och noll utsläpp år 2050. Att klara målet kräver aldrig tidigare skådade förändringar. Samtidigt ökar våra CO2-utsläpp fortfarande år för år.

Så vi kommer att missa och behöva hantera konsekvenserna av det – så långt det ens är möjligt. Vi avser då mänskligheten, huvudsakligen blir det våra barn och deras barn och barnbarn som drabbas.

EURACTIV har fått tag på ett läckt dokument från lobbygruppen BusinessEurope, där Svenskt Näringsliv är medlem. I dokumentet framgår att den mäktiga lobbyorganisationen ska försöka stoppa alla höjda ambitioner i EUs klimatambitioner.

Lobbygruppen, som varje år spenderar ungefär 40 miljoner kronor på att påverka inom EU, ska jobba för att klimatpolitiken inom EU ska vara politiska utspel utan konsekvenser och att det inte höjs några ambitionerna för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU.

Någon som är förvånad över näringslivets läpparnas bekännelse? Koppla gärna ihop det med att europeiskt näringsliv lobbar hårt mot minskade avfallsmängder (och lyckats med det) och pratet om grön tillväxt när tillväxt och miljöhänsyn är oförenliga.

Det paket som EU planerade från början innehöll nationella strategier för att bland annat minska matsvinnet och nedskräpningen i havet med 30 procent till 2025. Men planen har nu ändrats, enligt en läcka som nämns i en artikel i The Guardian. Målsättningen om att minska avfall i havet har tagits bort helt och länderna uppmanas istället att ta ospecifierade “åtgärder” för att bromsa matsvinnet. Det finns inte längre några bestämda måldatum eller tidsramar.

Katlas CO2

Fick detta av en kompis…

katla

 

…och mänskligheten släpper ut ca 9,8 miljader ton per år, 1000 ggr mer. Även om man räknar med utsläpp från flera vulkaner så är mänsklighetens utsläpp betydligt större. Självklart är vulkanernas bidrag oroande men dem kan vi inte göra något åt…

Grön tillväxt?

Det talas en del om grön tillväxt. Våra politiska företrädare förklarar hur de ska ”ge människor möjlighet att vara med i förändringen” och ”göra klimatomställningen i sin vardag”. Mycket av det ska vi tydligen ordna med grön tillväxt. Men vad är grön tillväxt?

Det finns inga definitioner och det närmaste man verkar komma är något som kan beskrivas som hållbar utveckling. En tanke med grön tillväxt är i alla fall att man ska kunna öka ekonomins storlek samtidigt som man minskar på användandet av jordens resurser. Typ att gå över från att producera varor till att producera tjänster och möjligen också lite varor men med liten påverkan på jordens resurser.

Det är rätt och rimligt att fråga sig om grön tillväxt är möjligt om man med begreppet menar en växande ekonomi som inte tär på jordens resurser. Tråkigt nog är svaret på den frågan ”Nej.”.

I grunden är ekonomin byte av varor och tjänster, inte bara byte av tjänster. Vi måste ha bostäder, mat, vatten, avfallshantering och förflyttning. Alla de sakerna kräver energi eller både energi och råvaror. Det funkar liksom inte att alla skriver böcker, är radiopratare, programmerare eller bussförare – inte ens om befintliga datorer och bussar kan användas för evigt. Men det stora kruxet är inte där, det är att vi inte nöjer oss med livets nödtorft, vi ska ju ha en ekonomi som växer och alla kan som sagt inte bara leverera tjänster.  Dessutom vill ha så mycket mer. Vi nöjer oss inte med det vi behöver utan ska för det mesta ha saker vi vill ha eller åtminstone villhöver och så måste det vara om ekonomin ska fortsätta växa.

Grön tillväxt är en bluff. Något man drar till med i förhandlingsfasen för att komma undan den obehagliga sanningen att enda sättet att klara klimat och miljö är att vi lever simplare liv och inte blir fler.

Åter påminns jag om uttrycket ”Collapse now and avoid the rush.”.

Bilden länkar till en sida där rapporten kan hämtas hem.

 

För övrigt smälter Antarktis is snabbare än förväntat.

Köpte mig en Bosch PFS 5000 E färgspruta för att måla falu rödfärg på diverse byggnader.

Har provmålat en vedbod idag, nja, delar av vedboden. Målade slut på en 10 kg färghink.

  • Färgen, Falu rödfärg, ska späs mycket för att det ska funka bra. Vi hade nog 1 del vatten och 3-4 delar färg ungefär men då gick det fint.
  • Det går fort att blåsa på 1 l spädd färg. Några minuter bara, men då har man täckt en rätt stor yta, kan inte säga precis men ett par kvadratmeter eller så.
  • Det går bäst om man är två, en som blandar till färg och fyller den sprutburk som för tillfället inte används och servar med fylld burk så att målaren inte behöver göra så långa avbrott. Gäller speciellt när man står på en stege och målar en bit upp.
  • Det tar en stund att hitta rätt arbetssätt och balansen mellan att få täckande färg och slippa rinningar är inte helt lätt.
  • Ojämnheter och springor som är jobbiga att penselmåla blir målade utan bekymmer, färgen tränger in överallt. Nackdel när jag målade vedboden som har springor mellan bräderna för veden innanför blev delvis målad. 🙂
  • Det går med lite övning att måla så nära som 10-20 cm ifrån vitt utan att det blir speciellt prickigt. Hjälpredan kan ha en hink med vatten och en svamp eller borste att tvätta av småprickarna med direkt så funkar det att gå rätt nära.
  • Efter målning plockade jag isär handdelen och sköljde den med kallt vatten, då lossnade all färg så jag tyckte den var rätt lätt att göra ren.

Ok, den är inte perfekt men jag är definitivt väldigt glad och nöjd att jag köpte en. Nu kan jag måla stora ytor som jag dragit mig för då det tagit lång tid med pensel.

Har sett att en del har problem med inställningarna för falu rödfärg. Jag använde minsta möjliga luftflöde, max färgflöde och största munstycket (vitt).

Uppdatering: Ett par noteringar när vedbon är färdigmålad. Ytan blir inte lika slät som när man penslar på färgen. Idealet är nog att den andra personen går efter och slarvstryker ut färgen så man får den släta ytan. Det känns som att det går åt mer färg än då man penslar på färgen. Men det går fort och nu när jag börjat vänja mig blir det riktigt snyggt.

APKALYPSO

och självhushållning

Urvaken

Prepping för alla!

Our Finite World

Exploring how oil limits affect the economy

Förberedd

Det du önskar att du hade läst innan det händer. En blogg om vardagstrygghet och krisberedskap i ett allt mer sårbart samhälle