Frack!

I was amused to note that a noticeable fraction of the hilarity focused on the use of “frack” as a swear word. No, it wasn’t a Battlestar Galactica reference; those who are familiar with fracking—that is, hydrofracturing technology, the latest popular excuse for ignoring the narrowing walls of industrial society’s increasingly harsh destiny—will understand the usage at once. Since fracking is a penetrative act carried out with no thought for anything but immediate gratification, it certainly counts as a profanity, and I’d like to encourage my readers to use it in everyday conversation whenever strong language is called for. For that matter, a good case can be made that those who think it’s appropriate to treat Mother Earth that way deserve to be called “motherfrackers.”

Read Full Post »

Varför ser vi inte…

God jul alla!

Jag tror, på fullt allvar, att om 50 år kommer man att prata om 2010-talet som perioden då förändringarna blev påtagliga.

Read Full Post »

Privatekonomi 01 – min tolkning

Jag gillar inte exempel, jag föredrar att prata principer men ett inlägg på SvD där Bo Lundgren, f.d. moderatledare uttalar sig om hur han skulle placera pengar idag får mig att fundera. Kanske läge att diskutera exempel och ur det ta sig till en princip?

Jag vet inte om Lundgren är någon klippa på privatekonomi, han har nog en bättre ekonomi än majoriteten antar jag. Likväl är det intressant att han säger att den bästa investeringen är att amortera av lån. Varför säger han så? Själv har jag har lite extrem syn på ekonomin i allmänhet, det påverkar hur jag placerar pengar. De flesta av mina pengar har jag placerat i att amortera – jag instämmer alltså med Lundgren i just detta fallet.

Att ekonomin går ned ser jag som ett symptom, ungefär som feber – den talar om att något är på tok, vad det är som är fel säger den däremot inte. På samma sätt visar en kass ekonomi att något är fel men inte vad. Att oljan ligger över $110/fat när den för några år sedan låg på $40/fat och för ytterligare några år sedan låg under $20/fat tycker jag säger en hel del.

Jag håller som bäst på att läsa ”The Alpha Strategy” som dels beskriver en del om det amerikanska ekonomiska systemet och dels en placeringsstrategi som går ut på att man köper saker man behöver och tror sig behöva i framtiden. Tanken bakom strategin är att saker behåller sitt värde. Exempelvis rakar en rakhyvel lika bra om 30 år som idag men kommer att kosta väldigt mycket mer då än den gör nu, alltså är 30 års förbrukning av rakhyvlar en rätt sund investering, man slipper ju köpa dem till ett högre pris sedan.

Bokens första avdelning som beskriver det ekonomiska systemet är väldigt amerikansk. Den har också en anti-skatt- och anti-socialhjälpsinställnig som jag har svårt att acceptera. Den andra delen av boken som handlar om investeringsstrategin är dock givande.

Jag har på sistone hamnat i några diskussioner om hur man bör planera sin ekonomi för framtiden. Jag har rätt bestämda åsikter, kanske är det därför som jag blivit tillfrågad ett par gånger. Mina åsikter gäller min situation och mina förutsättningar på grund av min personliga tro om vad framtiden har att ge. De flesta delar inte min syn och bör därför inte lyssna på mig. Mitt sätt att se saken är dessutom rätt kass givet hur börsen utvecklats det senaste året. Nu har jag varnat!

Jag är personligen övertygad om att den nedgång vi har i hög grad beror på att vi inte längre har tillgång till billiga resurser i form av energi och råvaror. Den billiga energins slut menar jag beror på att vi befinner oss mitt i peak oil. De billiga råvarornas slut beror dels på att energin blivit dyr och dels på att tillgängligheten hos råvarorna minskat. Alltså tror jag att vi inte kommer att se fler långvariga högkonjunkturer, vi är på väg in i en period av allmän nedgång.

Ovanstående är lite bakgrund till det jag är på väg att ”tänka högt”.

Om du trots allt ovan fortfarande är intresserad så tänker jag redogöra lite för vad jag tror är en bra strategi, jag hoppas bara att du inte tror på mig. 😉

Privatekonomi inför dåliga tider

1) Undvik skulder, hamnar du hos fogden får du allvarliga problem!

Skulder är dyra. Det räntefria avbetalningsköpet har ofta uppläggningsavgifter och aviseringsavgifter som blir rätt dryga – missar man att betala blir de långt ifrån räntefria. Missade betalningar är extremt dyra, det går väldigt fort för förseningsavgifter, räntor och handläggningsavgifter att dra iväg så att skulden blir sjukt mycket större än den var från början. Plötsligt drabbas man av en längre tids sjukdom eller av arbetslöshet, att sitta med skulder i det läget är ingen höjdare. Alltså ska man bestämt hålla sig ifrån att sätta sig i skuld. Så skippa kreditköp.

Har du redan kreditskulder så ta ett snack med banken. Be om ett lån stort nog att betala av alla småskulder och kasta sen alla kreditkort. Ett betalkort utan kredit räcker bra. Har du ingen buffert så låna lite extra och sätt det på ett reservkonto som inte syns när du tar saldo på betalkortet. Banklån eller medlemslån via facket (Unionen har sådana) är betydligt mindre dyra än kortkrediter, räntan ligger idag under 6% medan en kortkredit kan ligga upp (och förbi) 25% – SMS-lån ska vi inte tala om, de är pest.

Studielån är rätt ok, de betalar man i relation till inkomsten (i alla fall mina). Bostadslån utan topplån är nog också rätt ok, om man inte sitter på en dyr bostadsrätt i ett högprisområde förstås – vad händer om den marknaden vänder ned och du eller din ev. partner blir arbetslös eller långtidssjuk?

Framför allt, låna inte till konsumtion – grejer som snabbt tappar värde eller sånt som inte behövs. Jag frågar mig ofta ”behöver jag det här”, vanligen är svaret nej. När jag köper något försöker jag köpa kvalité, fast det priset är högre blir det billigare i längden för grejerna håller.

Sammanfattning: Undvik skulder, betala av så fort du kan, samla dina lån (t.ex. hos banken), ta inga andra lån eller krediter.

2) Skaffa en buffert (lite extrapengar som du inte rör).

Det är dyrt att vara fattig. Något pajar och man måste låna för att fixa det – man är i skuld igen. TVn man tänkt dig att köpa reas plötsligt och enda sättet att köpa den är att ta den på krita – man är i skuld igen. Den som har pengar fixar det utan att sätta sig i skuld. Själv har jag tillräckligt för att köpa TVn och få tvättmaskinen lagad eller utbytt utan att låna. Att ha en buffert tjänar man på.

Det känns tungt att spara när man har månad över i slutet av pengarna men om med en stående överföring på några hundra till reservkontot varje månad det efter ett år några tusen, att pengarna aldrig syns gör det lättare.

Sammanfattning: Spara ihop till en reserv, lite är bättre än inget.

Det är de viktigaste tipsen. När det är avklarat kan man börja fundera över hur man ska spara bäst. Jag återkommer till det, antagligen inspirerad av The Alpha Strategy.

Read Full Post »

Hjälp! Bastutips önskas

Påminner om ungdomens bastu

Jag tänker mig att bygga en bastu. Den dag då duschen inte funkar längre vill jag kunna bada bastu för att fixa hygienen. Man kan förstås köpa en byggsats eller en bastutunna, de senare passar dock inte tillsammans med övriga byggnader där jag bor så jag vill ha tag i något som ser ut som ett litet hus med stående panel.

Kan tyckas enkelt men saken är att jag har ett antal krav och jag har inte hittat någon modell som uppfyller de kraven.

1. Vedeldat
2. Ingen plast eller kakel
3. Man ska kunna slaska med vatten obehindrat i bastudelen
4. Det ska finnas ett utrymme för ombyte och avsköljning utanför bastudelen.

I min ungdom bastade jag rätt mycket på ett ställe där de byggt en enkel vedeldad bastu. Golvet i bastudelen var inte tätt så när man slaskade rann vattnet ut på undersidan. Det jag inte förstår idag är hur det var byggt för det drog inte om fötterna speciellt mycket även om man bastade på vintern, samtidigt stod bastun där i åtminstone 20 år utan att verka rutten.

Hur bygger jag en bastu som tål vatten utan konstmaterial som ändå tål att slaskas i? Problemet är att jag inte fattar hur jag ska få till en golvkonstruktion som tål vatten, släpper ut vattnet och ändå inte blir för dragig.

Har du tips om ritningar, leverantörer eller nån snickare i Svealand som vet hur man bygger en sån är jag mycket tacksam om du lämnar en kommentar med länk eller kontaktinfo.

Ja, så är det ju fredag… Vet inte om jag länkat denna förut men jag hittade den igen via en annan blog, intressant men känns inte riktigt rimlig för svenska förhållanden: American blackout om ett totalt strömavbrott i USA.

Read Full Post »

Tillsammans, eller?

Jordens befolkning

Jag har en tid funderat mycket över vilket som är den bästa planen på lång sikt. Jag tänker då på hur det ska gå att leva efter att ekonomin havererat och samhällets förmåga att försörja försvunnit, Maria Korpskog skriver så fint och fruktansvärt om framtiden, hur ska vi, jag, du, alla hantera den?

Dystopin som råder under ett antal år eller kanske årtionden är en sak, annat blir det när vi når något slags nytt jämviktsläge. Idag är vi tack vare den industriella och den gröna revolutionen ca 7.000 miljoner människor, år 0 var vi (mycket ungefärligt) en tiondel så många och när vi började odla för kanske 10.000 år sedan var vi en tusendel av idag grovt räknat, alltså 7 miljoner – i hela världen.

Om ekonomin havererar, på grund av att billig energi och billiga råvaror inte längre finns, så kommer den att dra med sig massor av andra saker. Se hur Detroit ser ut och hur det är att leva där, då är det ändå en lokal ekonomisk kollaps. Om ekonomin havererar är min övertygelse att vi kommer att få ont om bränsle, ont om gödningsmedel och ont om bekämpningsmedel. Inte ett tag. Inte några år. Inte några decennier. Vi kommer att behöva lära om.

Mänskligheten kommer att minska i antal. Min gissning är att vi blir färre än vi var före den industriella revolutionen. Hur kommer det att påverka oss – mänskligheten, och hur kommer det att påverka oss som individer, även de av oss som klarar sig hyggligt?

Här i Skandinavien skonas vi troligen i hög grad, vi lever ju inte på marginalen och klimatförändringarna verkar inte drabba oss så hårt, trots det, vad blir det för tider och hur ska man tänka för framtiden?

Förändringens tid kommer att innehålla samhällskriser, nedgång och hårt slit för dem som genomlever den. Kriserna kanske kan hanteras genom att ”spara i ladorna”, men sen? Ska man samla familjen på en enslig gård och köra självförsörjning eller sätta sig i en by med andra för att idka delvis självhushållning och för övrigt handla och byta med andra? Bör byn i så fall bestå av strävsamma odlare eller hårdföra handlingsmänniskor, eller en blandning? Hur blir det sociala samspelet i olika grupper med olika typer av människor?

Hur ser ett tåligt litet samhälle ut – framförallt; var hittar man det?

Jag funderar på en beredskapsby men vet ännu inte hur den ser ut.

Går den att skapa?

Hur görs det?

Read Full Post »