Angående oljepriset skriver Gail Tvergerg på Our Finite World intressant och utförligt om en del missuppfattningar kring oljepriset och varför $50/fat är långtifrån nog för att klara ekonomin.
Hon argumenterar att när priset stiger får vil tillgång till mer olja, det går att utvinna även svårare källor, därför medför ökat pris större tillgång på olja. Det är en intressant vändning av tanken att priset stiger på grund av brist som är det vanliga sättet att betrakta tillgång och efterfrågan.
Det blir två effekter som kämpar mot varandra. Den ena är att ökat pris ger större utbud. Den andra är att ökat pris medför minskad efterfrågan därför att oljan blir för dyr, allt mer av vinsterna äts upp av utvinningskostnader. Därmed blir mindre pengar kvar för att avlöna arbetare och medelklass vilka med sin konsumtion driver resten av ekonomin som går ned så efterfrågan minskar än mer.
De två effekterna skapar alltså en gunga, eller pendel, som slår mellan två lägen. Högt oljepris med dålig lönsamhet utanför oljeindustrin och efter en tid god tillgång på olja respektive lågt oljepris med god lönsamhet i samhället i stort samtidigt som oljeindustrin tar stryk och efter en tid drar ned på prospektering och borrning. Som leder till brist och högre priser.
Vi kan alltså anta att vi kommer fortsätta se kraftiga pendlingar i priset på olja och andra energislag eftersom samma resonemang kan föras för exempelvis gas eller kol. Därmed kan vi också förvänta oss kraftiga svängningar i ekonomin i allmänhet.
För varje sådan cykel av upp- och nedgång slås ett antal företag ut, ett antal människor blir arbetslösa och nästa omgång källor som ska utvinnas blir lite svårare och därmed dyrare. Färre företag, färre i arbete och dyrare energiproduktion gör att det blir mindre pengar över till annat än det nödvändigaste och därmed minskar hela ekonomin. Så även om vi ser upp- och nedgångar i ekonomin är det rimligt att anta att topparna med tiden blir lägre och dalarna djupare. Tills vi når ett läge där vi inte kan klösa oss upp ur den senaste dalen och då börjar den riktiga utförsresan.
Gail har i sitt resonemang tagit med skuldsättning som ytterligare en viktig faktor men jag råder den intresserade att läsa hennes inlägg som är mer ingående än mina tolkningar av dem.
Nåväl, vi kan alltså förvänta oss växlande oljepriser och därmed även växlande priser på andra energibärare. Kombinerat med ostadigt klimat och oklar efterfrågan blir det ganska kaotiskt. Vi kan bara anta att priserna kommer att gå upp mot den nivå där delar av samhället inte längre har råd och att allt större del av våra slantar kommer att behövas för att tillgodose vårt energibehov.
Det skulle vara intressant med ett monetärt system baserat på energi. Priset på frukt och grönsaker skulle variera kraftigt med årstid och fraktsträcka medan priset på bensin på macken skulle variera mindre än vi är vana vid. (Ja, lite förenklat eftersom vi har skatter, frakter, raffinering etc.)
Så småning om kommer vi inte ha råd eller så uppstår brist. Långt innan dess har vi varit tvungna att dra ned på andra kostnader. På ett personligt plan kanske mat, nöjen, resor. Kanske väldigt mycket eftersom fler och fler av oss kommer att bli utan jobb när fler företag går omkull. För samhällets del blir det också att dra ned. Ska en väg byggas blir betongen, asfalten, stålet och frakterna dyrare eller svårare att få tag i då alla kräver energi och transporter. Det som kan bli billigare för samhället är arbetskraft eftersom konkurrensen hårdnar. Men totalt sett blir det mindre över för både enskild och samhälle, som drar ned.
Nån mer än jag som kommer att tänka på överarbetad personal i vården , vårdköer, överfulla barngrupper, obefintligt försvar, ett tandlösare rättsväsende eller tåg som inte kommer i tid – om de alls kommer fram?
Ekonomin betraktat som system är galet komplext. Det går nog inte att säga hur det kommer att uppföra sig, jag tror det enda man kan vara säker på är att det inte går att ta något för givet förutom att det för de flesta av oss kommer att bli sämre med tiden, både i privat avseende och vilka samhällstjänster vi har tillgång till.
Nu går svensk ekonomi bra, även USA talar om en stärkning, kanske tar världsekonomin ett skutt upp, räntorna normaliseras och hjulen börjar snurra. För dem som sitter med stora lån baserat på räntor kring en procent kan det bli jobbigt, för resten av världen blir det jobbigt när priset på olja stiger och okonventionell olja börjar ta fart igen. Senast några år efter det kommer nästa svacka och då tänker nog många att nollränta hjälpte sist…
Read Full Post »
.jpg)
Förändringens tid 