Funderar över hur hårt vi kommer att bli tvungna att skära i vår nuvarande välfärdspolitik. Kan man göra något som blir uthärdligt sämre men mycket billigare än det system vi har nu? Skissade lite på några tankar.
Under antagandet att samhället kommer att förändras på ett sånt sätt att vi inte kan leva vidare som vanligt är det lite intressant att fundera på någon slags politik eller samhällsordning för framtiden. Ont om resurser, må det vara pengar, energi eller mat, gör att dagens omhändertagande antas inte kunna fortsätta, hur ska vi ha det då?
Nu (2015) ger politiken sken av att hjälpa folket att förverkliga sig själva. Visst pratas det om dem som har det sämst, men i praktiken handlar det om att se till att de som har får mer, och att medelklassen får förverkliga sig, Lite tillspetsat, men med en välvillig tolkning inte helt fel.
Vid någon tidpunkt måste den nuvarande politiska inriktningen överges till förmån för nån slags basbehovspolitik med syfte att rädda liv och hindra spillrorna av en utblottad medelklass att göra våldsamt uppror. En basbehovspolitik som inriktar sig på det vi behöver – inte till det vi vill ha. Utgår vi från människans behov för överlevnad och tänker att det är vad samhället ska hjälpa till med så spar vi massor.
En så hård hållning kanske blir nödvändig en dag men innan dess kan vi sikta lite högre och försöka hjälpa till självhjälp och även försörja samhället med arbetskraft. Då krävs utbildning, både för individens och för samhällets skull.
Det finns gott om forskning som visar att det som gör människor mest upprörda och leder till sociala konflikter är ekonomiska skillnader mellan grupper i samhället snarare än den ekonomiska nivån. Att somliga plockar ut chefsbonusar på 50+ miljoner retar förstås dem som har det knapert. Det behövs ett skattesystem som jämnar ut de värsta orättvisorna. Det viktigaste är inte om de där som plockar ut 50+ miljoner om året kan lämna ett stort bidrag till samhällets ekonomi utan att plocka bort en del av det som sticker mest i ögonen på resten, helt enkelt för att undvika kaos.
I ett läge där samhället och dess medborgare går på knäna måste det vara lätt att ta ströjobb och att anställa folk för ströjobb. Har man inget jobb och samhället bara täcker basbehoven blir även ett litet jobb en rejäl förbättring. Vi måste ha ett annat system för löneskatter.
Ett basbehovssamhälle måste spara hårt och var är det lättare att skära än i samhällets alla administrativa kostnader? Svårt? Nej inte alls, det kan göras genom att skrota transfereringssystem och bidrag.
Basbehovssamhället behöver se till att det finns:
- Mat
- Bostad
- Trygghet (försvar och rättsväsende)
- Information
- Utbildning
- Sjukvård
- Enkelt löne(-skatte-)system
- Rättvist (ur perspektivet att folk inte tar till högafflarna) skattesystem
En tänkbar väg att gå är att låta samhället fungera helt utan bidrag och helt utan avdrag. Låt alla som vill få en samhällsägd plats att bo på, en friggebod eller en liten lägenhet, alla som vill får frukost och middag i skolmatsalar som annars står tomma morgon och kväll. Här sparas stora pengar genom minskad administration och genom att det blir mycket billigare än bidragssystemet.
Låter man dessutom all sjukvård och undervisning vara gratis får vi ett samhälle där ingen svälter ihjäl, där folk har nånstans att bo, har chans till bildning och möjlighet att hålla sig krya. Mer kan man inte begära av ett samhälle i kollaps; var och en får lösa resten själv.
I ett samhälle utan ekonomiska skyddsnät måste man få chans att spara. Den som utför ett arbete bör därför få hela betalningen: Lönen oskattad plus arbetsgivaravgift sätts in på ett lönekonto i en samhällsägd bank tillsammans med alla andra inkomster. När man ger någon ett uppdrag behövs inget krångel, man betalar bara till uppdragstagarens lönekonto. Klart.
Skatt dras vid uttag om årets uttag går över en viss gräns. Under den gränsen är skatten noll, över gränsen är den hög. Den som vill samla på hög får göra det men den som vill lyxa får betala för sina uttag – oavsett varifrån pengarna kommer.
Det är ett skissartat förslag till socialpolitik… Extremt tufft men har vi råd med mer när nedgången tar fart?
Read Full Post »