Vedklyv II och en varning

En person påpekade för mig att det finns risker med att ha ett mellanlägg mellan vedklyvens tryckplatta och den ved man klyver. Förutom den uppenbara risken att man lyckas få handen emellan träbitarna eller veden och kniven menade han att det fanns en risk att veden sprätter iväg. Jag var helt oförstående. Tills idag.

Klyven är byggd runt en fyrkantbalk och när man, som jag gjort idag, kör riktigt vresig björk eller torra björkklabbar som klyven med möda tar sig igenom, fjädrar balken som visas starkt överdrivet i bilden nedan.

När det sker kan vedbitarna plötsligt och med kraft resa sig i mitten, balken fjädrar tillbaka och veden skjuts upp i luften. Det sker utan förvarning och med tillräcklig kraft för att jag verkligen inte vill komma i vägen. En annan lustig effekt av den fjädrande balken är att det smäller rätt hårt ibland när kniven först inte kommer igenom ändträt på biten man klyver och plötsligt spräcker träet. Detta förklarar också varför man inte vill ha en längre kniv – i så fall blir böjkrafterna på balken ännu större.

Likväl vill jag ha en mellanbit för att få kniven att gå nästan helt igenom träet jag klyver. Med tanke på ovanstående gäller det att ha en lagom stor bit, som inte når ända fram till kniven, och som är rund och fin samt har parallella ändytor. Och att hålla näsan väck från området runt klyven!

Den klyv jag jobbat med vid min stuga är betydligt större och klumpigare och konstruktionen är enormt överdimensionerad. Den är totalt stum så där blir fenomenet ovan aldrig aktuellt och därför förstod jag inte alls vad den som berättade detta för mig menade. (Tack för påpekandet!)

 

 

Annonser